Alltså det händer inte så mycket i mitt liv, utan jag kan ibland beklaga mig lite över att det just INTE händer nått.....
Men när det väll händer nått, ja då ska ju ALLT hända på samma dag och helst på samma tid också!
En sån dag har det varit i dag, fullt upp hela tiden! Jag vaknade i ganska lagom tid i morse (eller på förmiddan ska man nog säga att det var).
Såg att det var underbart väder ut, så jag hoppade i kläderna, knöt på mig skorna och tog med mig kameran och så gick jag ut och gick.
Jag han kanske typ hälften av de turen jag hade planerat att gå, när det pep till i min mobil. Det var min yngsta systeryster som talade om att hon var på väg med bokhyllan till mig! PANIK!! Bara att vända hem och börja röja lite....
Systeryster var snart hos mig och vi börja bära in bokhyllan som nu var i typ 100 olika delar...
Sen påbörjades projektet "bygga ihop bokhyllan" och det gick över förväntan måste jag säga, även om det var mest systeryster som byggde.... Men vi hade dock lite problem med gångjärnen till skåpdörrarna, men vår envisheten vann till slut.
När detta var gjort så hoppada jag in i duchen och efter ha snabbtorkat så åkte jag i väg till min andra systeryster, som skulle bjuda på försenat fördelsedags fika (hon fyllde ju 29 år...igen....).
Och när jag väll kom hem igen så var det bara att byta kläder och gå ut och gå en sväng, blev inte så långt, men en bit i allafall.
Och så har även mamma varit förbi för att kolla in hur snyggt det blev med bokhyllan + fixa till så tvättmaskinen står bra igen.
I morgon ska jag ner till stan, på förmiddan har jag ett möte och så på eftermiddan ska jag till komvux och slåss med det där jäkla programmet igen....
Ha det!
augusti 31, 2008
augusti 30, 2008
En dag till har gått!
Det är då förbaskat också att man ska sova bort halva dagen! Måste man ställa väckarklockan även på de dagar man bara ska vara hemma, för att komma upp?
Det låter inte roligt, men det är kanske är nödvändigt att göra det, om jag ska fortsätta att sova bort dagarna....
Men när jag väll kravlat mig upp ur sängen så tänkte jag gå hem till päronen för att se om det inte fanns några tomma prämar hos dem (har massa papper som behöver få ett hem).
Jätte fint väder ut var det, men nått händer under tiden jag tog på mig skorna, för när jag sen öppnar ytterdörren så vräcker regnet ner!!!
Jag kan ju säga att jag blev både paff och irriterad !
Så det blev bilen. Jag hittade det jag skulle plus att jag tog med mig några gammla vecko tidningar.
Sen har jag också fixat en bokhylla. Systeryster och hennes sambo har fyndat nytt på IKEA i går, så nu behöver de inte den bokhyllan som de nu har, och jag tag tacksam emot den, för är det nått jag behöver här hemma hos mig, så är det möbler :).
Nu återstår det bara att frakta hit bokhyllan, men det löser sig nog för det gör det ju alltid.
Jag har också hängt upp två tyg tavlor jag har fått av mamma, blev riktigt snyggt med dem på väggen i sovrummet respektive vardagsrummet.
Sen så har jag inte gjort så mycket mer.
Jag hoppas verkligen att det blir så pass bra väder i morgon så jag kan gå ut och gå! Jag behöver få komma ut på en tur minst varannan dag i allafall, helst varje dag!
Nu är du dags för lite syfning, sen är det sängen som gäller.
Ha det så bra!
Det låter inte roligt, men det är kanske är nödvändigt att göra det, om jag ska fortsätta att sova bort dagarna....
Men när jag väll kravlat mig upp ur sängen så tänkte jag gå hem till päronen för att se om det inte fanns några tomma prämar hos dem (har massa papper som behöver få ett hem).
Jätte fint väder ut var det, men nått händer under tiden jag tog på mig skorna, för när jag sen öppnar ytterdörren så vräcker regnet ner!!!
Jag kan ju säga att jag blev både paff och irriterad !
Så det blev bilen. Jag hittade det jag skulle plus att jag tog med mig några gammla vecko tidningar.
Sen har jag också fixat en bokhylla. Systeryster och hennes sambo har fyndat nytt på IKEA i går, så nu behöver de inte den bokhyllan som de nu har, och jag tag tacksam emot den, för är det nått jag behöver här hemma hos mig, så är det möbler :).
Nu återstår det bara att frakta hit bokhyllan, men det löser sig nog för det gör det ju alltid.
Jag har också hängt upp två tyg tavlor jag har fått av mamma, blev riktigt snyggt med dem på väggen i sovrummet respektive vardagsrummet.
Sen så har jag inte gjort så mycket mer.
Jag hoppas verkligen att det blir så pass bra väder i morgon så jag kan gå ut och gå! Jag behöver få komma ut på en tur minst varannan dag i allafall, helst varje dag!
Nu är du dags för lite syfning, sen är det sängen som gäller.
Ha det så bra!
augusti 29, 2008
4 veckor sen Is död :(
Det har nu gått 4 veckor sedan den där hemska olyckan som gjorde att I blev en ängel. Endast 4 veckor! Det är ju sannslöst vad tiden går långsammt ibland!
Min akuta sorg över Is hastigt, tragiska, obegripliga och hemska bortgång är över. Jag är väll nu mer innan i att berabeta det hela, att gå vidare med mitt liv som jag tror att han själv ville att vi som är kvar på jorden skulle göra. Men vissa dagar är jobbigare än andra, även om jag inte längre faller ner så ljupt ner i sorgen.
Men jag vet inte hur många gånger jag har varit nära att skicka ett mail eller SMS till honom (det var så vi höll kontakten med varandra)....
Och jag har fortfarande hans mail adresser kvar i adressboken och hans telefonnummer finns i telefonen också. Jag vill inte ta bort dem än, känns fel att göra det, även om det gör ont att varje gång se dem när jag ska ha en mail adress eller ett telefonnummer, jag inte kan utantill. Då hugger det till i hjärt trakten.
Och i år blir det ingen älgfest i byn, för jägarna kvällen innan jakten drar i gång.
Det är ingen som orkar ta tag i det, bara tanken på den gör att det gör ont i både märg och ben på de som bor i byn och på de närmaste.
Älgfesten är så hårt förknippad med I, för det var ju han som såg till att den blev så där bra som den blev varje år. Han var den som planerade och såg till att maten blev god och gjord, att massa fina priser till lotteriet fixades och massa andra saker. Och sen var han ju en viktigt person i själva jaktlaget också, han var ju spindel nätet...jaktledaren...som gjorde typ allt....
Men Is pappa har i allfall bestämmt att jägarna i allafall ska träffas en kväll under jaktveckan för att dricka kaffe, äta smörgåstårta och bara tjattra med varandra.
Egentligen så tror jag att INGEN har fattat ordentligt vad som har hänt för det är så svårt ett begrippa att han är borta, för alltid. Även för mig....
Och I, om du nu kan läsa detta (men det kan du väll?) så vill jag bara säga att livet rullar trots allt vidare för mig, jag tar en dag i taget, ibland bara en timme i taget, men det kommer ALDRIG att bli som förut....
Min akuta sorg över Is hastigt, tragiska, obegripliga och hemska bortgång är över. Jag är väll nu mer innan i att berabeta det hela, att gå vidare med mitt liv som jag tror att han själv ville att vi som är kvar på jorden skulle göra. Men vissa dagar är jobbigare än andra, även om jag inte längre faller ner så ljupt ner i sorgen.
Men jag vet inte hur många gånger jag har varit nära att skicka ett mail eller SMS till honom (det var så vi höll kontakten med varandra)....
Och jag har fortfarande hans mail adresser kvar i adressboken och hans telefonnummer finns i telefonen också. Jag vill inte ta bort dem än, känns fel att göra det, även om det gör ont att varje gång se dem när jag ska ha en mail adress eller ett telefonnummer, jag inte kan utantill. Då hugger det till i hjärt trakten.
Och i år blir det ingen älgfest i byn, för jägarna kvällen innan jakten drar i gång.
Det är ingen som orkar ta tag i det, bara tanken på den gör att det gör ont i både märg och ben på de som bor i byn och på de närmaste.
Älgfesten är så hårt förknippad med I, för det var ju han som såg till att den blev så där bra som den blev varje år. Han var den som planerade och såg till att maten blev god och gjord, att massa fina priser till lotteriet fixades och massa andra saker. Och sen var han ju en viktigt person i själva jaktlaget också, han var ju spindel nätet...jaktledaren...som gjorde typ allt....
Men Is pappa har i allfall bestämmt att jägarna i allafall ska träffas en kväll under jaktveckan för att dricka kaffe, äta smörgåstårta och bara tjattra med varandra.
Egentligen så tror jag att INGEN har fattat ordentligt vad som har hänt för det är så svårt ett begrippa att han är borta, för alltid. Även för mig....
Och I, om du nu kan läsa detta (men det kan du väll?) så vill jag bara säga att livet rullar trots allt vidare för mig, jag tar en dag i taget, ibland bara en timme i taget, men det kommer ALDRIG att bli som förut....
Spö regn och kurs trassel!
I dag har det regnat här i dag, det har fullkommligen ÖST ner under praktiskt taget hela dagen! Kalebaliken har varit stor på vissa mindre vägar!
Det är ju inte för inte man börjar undra om detta är naturens staff för att vi här på jorden har gjort nått man inte ska göra....
Och det var INTE kul att köra bil ner (och hem) till stan, jösses så jobbigt det är att köra i SPÖ regn! Men ner kom jag (hem också), även om det tog lite längre tid än normalt.
Jag brukar parkera en bit ifrån KomVux, eftersom det är betydligt förre bilar där än vad det är på Komvuxs egna parkering.
Och trots att jag använde ett paraply, som mer vill flyga i väg i vinden än skydda mig mot regnet, så var rätt blöt när jag klev in på KomVux huset! Typ som en dränkt råtta....
Ska jag vara ärlig så går de inge vidare med min kurs... Jag har nu hållit på med samma uppgift i typ 6,5 timme! Och det är inte för att jag inte förstår hur jag ska göra för att lösa den, som det har blivit så här. Utan för att det jäkla programmet jag håller på att lära mig, INTE gör som jag vill!
Nästa gång ska jag baske mig börja på nästa uppgift, så kan jag gå tillbaka till denna sen, när jag är lite lugnare, stressar ju upp mig för lätt när det inte går som jag vill....
På vägen hem svängde jag förbi Willys för att i deras uttags automat ta ut pengarna till hyran, som ska betalas på söndag. Men se det gick inte, för den var ju naturligtvis sönder! Jaha, bara att hålla tummarna för att automaten här i samhället funkar i morgon då.....
Sen jag kom hem har jag kännt mig seg och jag fötränger vilt att det kanske kan vara en förkylning på gång i kroppen på mig.
Jag VILL och SKA inte bli förkyld, jag har inte tid med det!
Nu ska jag dock hoppa i säng, tror jag kommer att sova som en stock i natt och sen behöver jag ju inte väckas av den där hemska väckarklockan klockan 06.00 heller....
Ha det!
Det är ju inte för inte man börjar undra om detta är naturens staff för att vi här på jorden har gjort nått man inte ska göra....
Och det var INTE kul att köra bil ner (och hem) till stan, jösses så jobbigt det är att köra i SPÖ regn! Men ner kom jag (hem också), även om det tog lite längre tid än normalt.
Jag brukar parkera en bit ifrån KomVux, eftersom det är betydligt förre bilar där än vad det är på Komvuxs egna parkering.
Och trots att jag använde ett paraply, som mer vill flyga i väg i vinden än skydda mig mot regnet, så var rätt blöt när jag klev in på KomVux huset! Typ som en dränkt råtta....
Ska jag vara ärlig så går de inge vidare med min kurs... Jag har nu hållit på med samma uppgift i typ 6,5 timme! Och det är inte för att jag inte förstår hur jag ska göra för att lösa den, som det har blivit så här. Utan för att det jäkla programmet jag håller på att lära mig, INTE gör som jag vill!
Nästa gång ska jag baske mig börja på nästa uppgift, så kan jag gå tillbaka till denna sen, när jag är lite lugnare, stressar ju upp mig för lätt när det inte går som jag vill....
På vägen hem svängde jag förbi Willys för att i deras uttags automat ta ut pengarna till hyran, som ska betalas på söndag. Men se det gick inte, för den var ju naturligtvis sönder! Jaha, bara att hålla tummarna för att automaten här i samhället funkar i morgon då.....
Sen jag kom hem har jag kännt mig seg och jag fötränger vilt att det kanske kan vara en förkylning på gång i kroppen på mig.
Jag VILL och SKA inte bli förkyld, jag har inte tid med det!
Nu ska jag dock hoppa i säng, tror jag kommer att sova som en stock i natt och sen behöver jag ju inte väckas av den där hemska väckarklockan klockan 06.00 heller....
Ha det!
augusti 27, 2008
Fy för räkningar!
Jag har just betalat in mina räkningar den här månaden (hyran får hyresvärden i handen på söndag, men jag ser det som jag har betalat in den i dag också). Och man känner sig aldrig så fattig som när man har betalt sina räkningar, även om det den här månaden "bara" är hyran + databoken till komvux kursen och elen...
Men jag har pengar så jag klara mig till nästa penga utbetalning, som är runt den 19 september, så mat på bordet kommer jag ju ha, men det känns ju väldigt långt dit måste jag säga....
Och sen hoppas jag att året går snabbt så det blir januari fort som attan, för då ska jag, om allt går som jag och min handläggare på arbetsförmedligen vill, börja praktisera på museet och denna gången kommer jag ha LÖN när jag är där, avtals mässig lön! Det ni! Hallelulja säger jag bara! Jag längtar dit!
Men jag har pengar så jag klara mig till nästa penga utbetalning, som är runt den 19 september, så mat på bordet kommer jag ju ha, men det känns ju väldigt långt dit måste jag säga....
Och sen hoppas jag att året går snabbt så det blir januari fort som attan, för då ska jag, om allt går som jag och min handläggare på arbetsförmedligen vill, börja praktisera på museet och denna gången kommer jag ha LÖN när jag är där, avtals mässig lön! Det ni! Hallelulja säger jag bara! Jag längtar dit!
Bauta Potatis!
Mina pärons ny potatis har nog kalasat på anabola under tiden de växte som mest under jorden, för JÖSSES så stora de är!! Man måste dela dem innan man kan koka dem, det hade varit bra mycket bättre om de båda hade varit hälften så stora och dubbelt så många!!
Gumma på vift?!
När jag läste detta http://www.expressen.se/resor/1.1279512/en-riktig-baglady så kunde jag faktiskt inte låta bli att le lite.
augusti 26, 2008
GRATTIS Molly, 4 år i dag!
Gostrollet, spinnmaskinen, BUSfröet, matvraket och mattes älskade ögonsten MOLLY fyller 4 år i dag! Ett STORT GRATTIS Molly!! Tänk vad tiden har gått, nyss var du så där liten som man är när man är 12 veckor gammal! Och nu en vackra kattfröken som vet vad hon vill och hur hon ska få sin matte att få gråa hårstrån!!
augusti 24, 2008
OS över och lathet!
Natten till i dag blev det inte många timmar sömn för mig, jag tror inte att det blev en enda timme om jag tänker efter.
Möjligen kan jag har slumrat till någon timme innan jag klev upp....
Jag har heller inte varit så aktiv i dag (fy på mig!), tittat lite på TV och suttit vid datorn, är väll de saker jag har gjort typ.
Men det blev dock en kortare tur, ner till badstranden och så hem igen, borde vara någon km eller så...
I morgon ska jag hem till mamma och mummsa i mig blåbärskaka som hon har bakat i dag, det ser jag fram emot. Och är det bar väder så tänker jag ta mig dit med hjälp av apostahästarna!
Nu är det dags att börja fundera på om man inte ska hoppa i säng snart, fast jag sitter nog uppe en stund till....
Ha det!
PS!! Nu är OS slut för den här gången och medaljskörden blev, om jag nu inte minns fel, 0 guld, 4 silver och 1 Brons.
Både Norge, Danmark och Finland är före oss i medaljligan! Så nu ni alla atleter, som siktar mot OS i London 2012 - SKÄRPNING!!!
Möjligen kan jag har slumrat till någon timme innan jag klev upp....
Jag har heller inte varit så aktiv i dag (fy på mig!), tittat lite på TV och suttit vid datorn, är väll de saker jag har gjort typ.
Men det blev dock en kortare tur, ner till badstranden och så hem igen, borde vara någon km eller så...
I morgon ska jag hem till mamma och mummsa i mig blåbärskaka som hon har bakat i dag, det ser jag fram emot. Och är det bar väder så tänker jag ta mig dit med hjälp av apostahästarna!
Nu är det dags att börja fundera på om man inte ska hoppa i säng snart, fast jag sitter nog uppe en stund till....
Ha det!
PS!! Nu är OS slut för den här gången och medaljskörden blev, om jag nu inte minns fel, 0 guld, 4 silver och 1 Brons.
Både Norge, Danmark och Finland är före oss i medaljligan! Så nu ni alla atleter, som siktar mot OS i London 2012 - SKÄRPNING!!!
augusti 23, 2008
Min bil är HEMMA igen!!
I dag har det varit fint sen sommar väder här.
Men jag lyckades ju ändå sova bort halva dagen :(. Och när jag äntligen massade mig upp ur sängen, så hade jag sån fruktansvärd huvudvärk, att jag bara tog huvudvärkstablett och la mig igen, i soffan. Och där somnade jag så klart och vaknade några timmar senare, med lite mindre värk i mitt arma huvud.
Då var det dags att röra på sig lite, dvs dags att hämta min bil hos min bror. Jag traskade dit, det är kanske 3 km eller nått sånt till min bror.
Och när jag kom dit så patade jag en stund med hans sambo innan jag hoppade in i ögonstenen och drog till ICA för att köpa lite glass.
Och jag tror aldrig att bilen har haft så bra fot och hand broms som den nu har!
Och sen jag kom hem igen har jag tittat på TV och suttit vid datorn.
Och snart är det sängen för mig....den är ju trots allt en ny dag i morgon....
Ha det!
Men jag lyckades ju ändå sova bort halva dagen :(. Och när jag äntligen massade mig upp ur sängen, så hade jag sån fruktansvärd huvudvärk, att jag bara tog huvudvärkstablett och la mig igen, i soffan. Och där somnade jag så klart och vaknade några timmar senare, med lite mindre värk i mitt arma huvud.
Då var det dags att röra på sig lite, dvs dags att hämta min bil hos min bror. Jag traskade dit, det är kanske 3 km eller nått sånt till min bror.
Och när jag kom dit så patade jag en stund med hans sambo innan jag hoppade in i ögonstenen och drog till ICA för att köpa lite glass.
Och jag tror aldrig att bilen har haft så bra fot och hand broms som den nu har!
Och sen jag kom hem igen har jag tittat på TV och suttit vid datorn.
Och snart är det sängen för mig....den är ju trots allt en ny dag i morgon....
Ha det!
augusti 22, 2008
Os guld till mig i dag!
Kampen över hemmets STORA och LURVIGA dammråttor har jag i dag vunnit! Minst OS guld till mig!! Tjhoo va duktig jag har varit!! Eller hur?
Direkt när jag vaknade i morse så började jag med "uppdrag utrota dammråttor"! Och som vanligt tog det ett tag för mig att städa för jag har en särskild förmåga att liksom hatta omkring när jag städar, lite frustrerande är det allt att ha denna förmåga när man vill ha städningen avklarad på ett kick!
När jag hade städat färdigt så klädde jag på mig och stack hem till mamma och pappa. Det är i stugan så jag tog in deras post de hade fått i dag samt läste lokaltidningen innan jag travade hemmåt igen.
Min bror ringde nu i kväll för att berätta att han är klar med min bil :)
Han har fixat det som behövdes fixas för att få bilen genom ombesiktningen. Men att boka tid var inte så lätt, känns som om alla stans jäkla bilar ska besiktas under den närmaste tiden, för det var fullbokad under den närmsta veckorna, så jag sattsar på att få en drop in tid under den kommande veckan.
Och sen jag kom hem har jag suttit vid datorn bara, snart ska jag hoppa in i duchen, för att bli ren och dofta gott.
Jag har nämligen bytt sängkläder i sängen i dag och då måste man vara ren i när man lägger sig i den nybäddade sängen! Det är ju ur mysigt ju!
Till sist så måste jag bara nämna det att vi igår fick ett Silver i hästhoppning och för några dagar sedan blev det brons i segling.
Någor OS guld har det fortfarande inte blivit och det lär inte bli nått heller för OS tar slut på söndag.
Hoppas att ni alla får en trevlig helg!
Må så gott!
Direkt när jag vaknade i morse så började jag med "uppdrag utrota dammråttor"! Och som vanligt tog det ett tag för mig att städa för jag har en särskild förmåga att liksom hatta omkring när jag städar, lite frustrerande är det allt att ha denna förmåga när man vill ha städningen avklarad på ett kick!
När jag hade städat färdigt så klädde jag på mig och stack hem till mamma och pappa. Det är i stugan så jag tog in deras post de hade fått i dag samt läste lokaltidningen innan jag travade hemmåt igen.
Min bror ringde nu i kväll för att berätta att han är klar med min bil :)
Han har fixat det som behövdes fixas för att få bilen genom ombesiktningen. Men att boka tid var inte så lätt, känns som om alla stans jäkla bilar ska besiktas under den närmaste tiden, för det var fullbokad under den närmsta veckorna, så jag sattsar på att få en drop in tid under den kommande veckan.
Och sen jag kom hem har jag suttit vid datorn bara, snart ska jag hoppa in i duchen, för att bli ren och dofta gott.
Jag har nämligen bytt sängkläder i sängen i dag och då måste man vara ren i när man lägger sig i den nybäddade sängen! Det är ju ur mysigt ju!
Till sist så måste jag bara nämna det att vi igår fick ett Silver i hästhoppning och för några dagar sedan blev det brons i segling.
Någor OS guld har det fortfarande inte blivit och det lär inte bli nått heller för OS tar slut på söndag.
Hoppas att ni alla får en trevlig helg!
Må så gott!
augusti 20, 2008
Inte så dum som jag tror!
Först klockan 10.00 i dag var det ett möte som jag var på och det var ett bra möte :)
Sen vidare till komVux för att börja med min kurs och det gick faktiskt över förväntan...jag kanske inte är så dum som jag tror jag är.....
Jag fick ju till och med beröm av data läraren :)
Det blir nog så att det det blir Komvux för mig tisdagar och onsdagar hädanefter och känner jag att jag borde vara där mer så är det ju bara att åka ner en dag till, det är dock inte hela dagar utan bara halva.
Sen vidare till Willys för att handla lite och så hem med varorna.
Sen tog jag bilen hem till min bror och lämnade den där. Han ska fixa till den så den kommer att gå igenom ombesiktningen.
Jag fick skjutsa av hans sambo hem och sen dess har jag typ bara suttit vid datorn och häckat....
Nu ska jag dock snart hoppa i säng för i morgon måste jag verkligen ta tag i städningen här hemma, för nu anfaller snart dammråttorna mig! Det är i allafall hemskt stora...
Ha det!
Sen vidare till komVux för att börja med min kurs och det gick faktiskt över förväntan...jag kanske inte är så dum som jag tror jag är.....
Jag fick ju till och med beröm av data läraren :)
Det blir nog så att det det blir Komvux för mig tisdagar och onsdagar hädanefter och känner jag att jag borde vara där mer så är det ju bara att åka ner en dag till, det är dock inte hela dagar utan bara halva.
Sen vidare till Willys för att handla lite och så hem med varorna.
Sen tog jag bilen hem till min bror och lämnade den där. Han ska fixa till den så den kommer att gå igenom ombesiktningen.
Jag fick skjutsa av hans sambo hem och sen dess har jag typ bara suttit vid datorn och häckat....
Nu ska jag dock snart hoppa i säng för i morgon måste jag verkligen ta tag i städningen här hemma, för nu anfaller snart dammråttorna mig! Det är i allafall hemskt stora...
Ha det!
augusti 19, 2008
Slöa dagen har det varit!
I dag skulle jag:
* Städa och bädda sängen
* Diska undan disken som snart får egna ben*
* Gå ut och gått
* Städa och bädda sängen
* Diska undan disken som snart får egna ben*
* Gå ut och gått
Tror ni att jag gjort nått av detta? Naturligtvis inte *suck och stööön* !
Jag har typ inte gjort ett jäkla skit under dagen som har gått! Dels vaknade jag hur sent som helst, men det var ju ganska bra för min sömn har ju inte varit så mycket att hänga i julgranen under de senaste veckorna....
Och sen har det mest blivit OS på TV och datorn för min del.
I morgon ska jag först på ett möte inne i stan, som börjar klockan 10.00 och jag räknar kallt med att jag ska hinna springa lite på stan (och mamma, jag lovar, jag ska inte köpa nått, du kan vara lugn) innan det är dags för Komvux 12.30.
Sen kan jag dock åka hemmåt, men jag ska lämna bilen hos min bror (han ska se om han inte kan fixa det som behövs fixas för att den ska gå igenom ombesiktningen) och från honom tänker jag gå hem. Då får jag ju rör på mig lite i allafall.
Så när jag väl kommer hem i morgon, på eftermiddan, lär ju jag rasa ihop som en lite hög på soffan....
Nu är det nog dags att nanna kudden för att jag ska orka kliva upp när den dumma väckarklockan ringer i morgon, sådär vid 8.00 tiden.
Ha det så bra och sköt om er!
Inget GULD i dag heller :(
Det blev inget GULD för höjdhopparen Stefan Holm i OS finalen i höjdhopp. Han blev 4a.
Och det lär inte bli nått guld för Sverige heller, vi är helt enkelt för dåliga. Verkar som om toppformen inte ha kommit när den borde ha gjort det.
Jaja, det är ju bara sport detta, men på fullt allvar för aleterna själva eftersom detta är deras jobb!!
Och det lär inte bli nått guld för Sverige heller, vi är helt enkelt för dåliga. Verkar som om toppformen inte ha kommit när den borde ha gjort det.
Jaja, det är ju bara sport detta, men på fullt allvar för aleterna själva eftersom detta är deras jobb!!
augusti 18, 2008
Stackars Kallur :(
Oj vad synd jag tyckte det var om Sanna Kallur som ramlade när hon skulle över första häcken i den andra semifinalen på 100 meter häck i OS i dag. Det här hade hon laddat för i 4 år och efter divers skador under våren och försommaren var hon nu på gång igen! Och så händer det här!
Jag tror att det kan vara så att hon var lite överladdad och sen så har hon ju inte tävlat så mycket i år vilket gör att hon kanske inte var så skärpt som man hon borde vara....och då händer lätt såna här saker.....
Och den där jäkla reporten på SVT som interjuvade henne efteråt skulle jag allt gärna vill ge en höger!
Han har Sanna framför sig och man ser verkligen på henne att hon är skit ledsen för det som hade hänt och även lite chockad och då frågor reporten: hur känns det?!
Man verkligen ser på Sanna att hon inte alls har någon lust att svara på reportens frågor, efter någon minut, men det ser inte han för han bara maler på med sina frågor!! Liten känsla måste man ha även om man ska vara reporter på ett OS.
Hittentills i detta OS har vi taget 3 silver! Vore ju kul om det skulle kunna komma i allafall 1 guld och varför inte i morgon, då Stefan Holm ska hoppa höjdfinalen! Fast jag kommer nog inte våga se finalen....
Jag tror att det kan vara så att hon var lite överladdad och sen så har hon ju inte tävlat så mycket i år vilket gör att hon kanske inte var så skärpt som man hon borde vara....och då händer lätt såna här saker.....
Och den där jäkla reporten på SVT som interjuvade henne efteråt skulle jag allt gärna vill ge en höger!
Han har Sanna framför sig och man ser verkligen på henne att hon är skit ledsen för det som hade hänt och även lite chockad och då frågor reporten: hur känns det?!
Man verkligen ser på Sanna att hon inte alls har någon lust att svara på reportens frågor, efter någon minut, men det ser inte han för han bara maler på med sina frågor!! Liten känsla måste man ha även om man ska vara reporter på ett OS.
Hittentills i detta OS har vi taget 3 silver! Vore ju kul om det skulle kunna komma i allafall 1 guld och varför inte i morgon, då Stefan Holm ska hoppa höjdfinalen! Fast jag kommer nog inte våga se finalen....
Inskriven på KomVux
Då var man "inskriven" som elev vid KomVux! Känns STORT och lite skrämande på samma gång!
Nu är det bara att hoppas att det kommer att vara lika kul att läsa den här datakursen, som jag tror det är och att det inte är allt för svårt....
Jag fick träffa min datalärare lite snabbt i dag och vi bestämmde att vi ska ses på onsdag igen, på eftermiddan, för att lägga upp mitt schema. Dessutom ska jag också få veta lite mer hur kursen är upplagd som....
Innan jag kunde åka hem, så tankade jag bilen (numera blundar man ju så fort man tankar - man vill INTE se hur dyrt det egentligen är) och så åkte jag hem till mamma.
Och sen efter middan åkte hon och jag till ICA för att handla och sen vidare till Kasa för att fira Emil, som i dag fyller 17 år!.
Jag borde städa i morgon, men det känns inte alls lockande, så vi får väll se om det blir nått sånt i morgon.
Men är det fint väder så blir det en tur efter skogsbilvägen, har lite dåligt samvete för att jag inte kom ut nått i dag :(
Nu ska jag surfa vidare en stund till och sen är det nattinatt här!
Ha det!
Nu är det bara att hoppas att det kommer att vara lika kul att läsa den här datakursen, som jag tror det är och att det inte är allt för svårt....
Jag fick träffa min datalärare lite snabbt i dag och vi bestämmde att vi ska ses på onsdag igen, på eftermiddan, för att lägga upp mitt schema. Dessutom ska jag också få veta lite mer hur kursen är upplagd som....
Innan jag kunde åka hem, så tankade jag bilen (numera blundar man ju så fort man tankar - man vill INTE se hur dyrt det egentligen är) och så åkte jag hem till mamma.
Och sen efter middan åkte hon och jag till ICA för att handla och sen vidare till Kasa för att fira Emil, som i dag fyller 17 år!.
Jag borde städa i morgon, men det känns inte alls lockande, så vi får väll se om det blir nått sånt i morgon.
Men är det fint väder så blir det en tur efter skogsbilvägen, har lite dåligt samvete för att jag inte kom ut nått i dag :(
Nu ska jag surfa vidare en stund till och sen är det nattinatt här!
Ha det!
augusti 15, 2008
I har fått sin sista vila!
Nu är det över: begravningen, jordfästningen och minnesstunden. Och jag är helt slut mentalt.
Det blev en vacker begravning, med lite pladder av prästen (de hade de anhöriga sakt att de ville ha, för de visste att I tyckte att sånt var långtråkigt), 3 lättsjungna psalmer (dvs. psalmer som är vanliga vid begravningar) och två solo sånger sjöngs (en som jag kände igen men inte vet vad den heter och "Som en bro över mörka vatten").
Tyvärr måste dock organisten haft en sämre dag på jobbet för jösses så falskt det lät ibland när hon spelade. Och detta hörde ju till och med jag som är både tondöv och halvdöv. Men hon var desto bättre på att sjunga och spela piano i alla fall.
Hans vackra kista var omgiven av MASSA blommor....det var så vackert och sorgligt på samma gång att det gjorde ont i både märg och ben på mig.
Under hela begravningen så hade jag fullt upp med att koncentrera mig på att inte klappa ihop totalt. Jag satt som en spänd fiolsträng, hjärtat bankade hårt i kroppen på mig, jag darrade som ett asplöv och hade svårt med andningen, kändes som jag ibland inte fick någon luft.
Många arbetskamrater, både nuvarande och gamla hade kommit för att hedras hans minne och hans hemvärnskompani hade två reseptanter där, som var så där snyggt klädda i typ heders uniform.
Efter begravningen så var det dags att föra hans kista till hans sista vila, den bars av hans far, hans 2 bröder, en morbror, en mosters man och hans gudfar (som även är en farbror till honom).
Efter kistan tågade vi alla efter, ut på kyrkogården och till samma gravplats där hans mor redan vilar. Kistbärarna hissade ner kistan i marken och vi fick, de som ville, ta det absoluta sista farvälet av en mycket saknad person.
Efter detta var det då dags för minnestunden i församlingshemmet. Och det var många som var med på den.
Där serverades kaffe, kaka och smörgåstårta.
Stämningen var givetvis dämpad, men inte lika tryckt som under själva begravningen. Jag tror att vi alla kände en lättnad att det var över.
Några korta tals hölls plus att prästen läste upp dem som hade skänkt gåvor i Is minne till olika fonder.
Vid 17,00 tiden var det dags att bryta upp och då var dags för det stora kram kalaset. Jag har nog aldrig kramat så många människor på en och samma dag tidigare....
Men det kändes skönt att både få ge och få lite mänsklig värme efter några jobbiga timmar. Många av byborna ville att jag skulle komma och besöka dem, de ville inte mista kontakten med mig och det känns trevligt att man är omtyckt.
Innan jag lämnade lokalen så tackade jag så mycket för fikat och beklagade sorgen för hans närmaste.
Hans far såg lättad ut, han sa att nu var den här hemska dagen som han bara gått och väntat på över. Och att det hade varit BLYTUNGA veckor för honom, men nu kunde han, som alla andra, börja bearbeta sorgen efter sin älskade son. Det här sorgeåret har nu tagit sin början.
Innan jag åkte hemåt så gick jag tillbaka till graven och runt den låg nu alla blommor som hade funnits runt hans kista under begravningsakten.
Det var blommor från hans arbetsgivare, från min familj, från mig, från hemvärnet och från massa släktingar och vänner.
Och när stod där framför det här blomsterhavet så slog det mig ännu en gång att I verkligen var en person som många uppskattade och många kommer att sakna länge, ja förmodligen för alltid.
Tomrummet efter honom är gigantiskt, ja det är ju inte säkert att det går att få det här tomrummet att bli mindre, men man kan lära sig leva med det i alla fall, hoppas jag.
I, jag kommer aldrig glömma dig. Du var min första stora kärlek, den första person som jag var tillsammans med.
Du hade ett hjärta av guld och var godheten själv. Det var en hederssak för dig att ställa upp och hjälpa din medmänniskor som behövde hjälp eller råd med nått.
Nu vilar du sida vid sida med din mor och jag kommer aldrig glömma dig! Du finns inom mig för alltid! Du fattas mig!
Det blev en vacker begravning, med lite pladder av prästen (de hade de anhöriga sakt att de ville ha, för de visste att I tyckte att sånt var långtråkigt), 3 lättsjungna psalmer (dvs. psalmer som är vanliga vid begravningar) och två solo sånger sjöngs (en som jag kände igen men inte vet vad den heter och "Som en bro över mörka vatten").
Tyvärr måste dock organisten haft en sämre dag på jobbet för jösses så falskt det lät ibland när hon spelade. Och detta hörde ju till och med jag som är både tondöv och halvdöv. Men hon var desto bättre på att sjunga och spela piano i alla fall.
Hans vackra kista var omgiven av MASSA blommor....det var så vackert och sorgligt på samma gång att det gjorde ont i både märg och ben på mig.
Under hela begravningen så hade jag fullt upp med att koncentrera mig på att inte klappa ihop totalt. Jag satt som en spänd fiolsträng, hjärtat bankade hårt i kroppen på mig, jag darrade som ett asplöv och hade svårt med andningen, kändes som jag ibland inte fick någon luft.
Många arbetskamrater, både nuvarande och gamla hade kommit för att hedras hans minne och hans hemvärnskompani hade två reseptanter där, som var så där snyggt klädda i typ heders uniform.
Efter begravningen så var det dags att föra hans kista till hans sista vila, den bars av hans far, hans 2 bröder, en morbror, en mosters man och hans gudfar (som även är en farbror till honom).
Efter kistan tågade vi alla efter, ut på kyrkogården och till samma gravplats där hans mor redan vilar. Kistbärarna hissade ner kistan i marken och vi fick, de som ville, ta det absoluta sista farvälet av en mycket saknad person.
Efter detta var det då dags för minnestunden i församlingshemmet. Och det var många som var med på den.
Där serverades kaffe, kaka och smörgåstårta.
Stämningen var givetvis dämpad, men inte lika tryckt som under själva begravningen. Jag tror att vi alla kände en lättnad att det var över.
Några korta tals hölls plus att prästen läste upp dem som hade skänkt gåvor i Is minne till olika fonder.
Vid 17,00 tiden var det dags att bryta upp och då var dags för det stora kram kalaset. Jag har nog aldrig kramat så många människor på en och samma dag tidigare....
Men det kändes skönt att både få ge och få lite mänsklig värme efter några jobbiga timmar. Många av byborna ville att jag skulle komma och besöka dem, de ville inte mista kontakten med mig och det känns trevligt att man är omtyckt.
Innan jag lämnade lokalen så tackade jag så mycket för fikat och beklagade sorgen för hans närmaste.
Hans far såg lättad ut, han sa att nu var den här hemska dagen som han bara gått och väntat på över. Och att det hade varit BLYTUNGA veckor för honom, men nu kunde han, som alla andra, börja bearbeta sorgen efter sin älskade son. Det här sorgeåret har nu tagit sin början.
Innan jag åkte hemåt så gick jag tillbaka till graven och runt den låg nu alla blommor som hade funnits runt hans kista under begravningsakten.
Det var blommor från hans arbetsgivare, från min familj, från mig, från hemvärnet och från massa släktingar och vänner.
Och när stod där framför det här blomsterhavet så slog det mig ännu en gång att I verkligen var en person som många uppskattade och många kommer att sakna länge, ja förmodligen för alltid.
Tomrummet efter honom är gigantiskt, ja det är ju inte säkert att det går att få det här tomrummet att bli mindre, men man kan lära sig leva med det i alla fall, hoppas jag.
I, jag kommer aldrig glömma dig. Du var min första stora kärlek, den första person som jag var tillsammans med.
Du hade ett hjärta av guld och var godheten själv. Det var en hederssak för dig att ställa upp och hjälpa din medmänniskor som behövde hjälp eller råd med nått.
Nu vilar du sida vid sida med din mor och jag kommer aldrig glömma dig! Du finns inom mig för alltid! Du fattas mig!
Ett tecken från I!
Begravningsdagen är här och det ska faktiskt bli skönt när den är över senare i dag, även om det inte kommer bli en lätt dag att gå igenom....
Jag har faktiskt sovit bra i natt, ingen direkt ljupsömn kanske, men jag har i allafall fått vila mig.
Och nyss var jag med om nått som jag tolkar var en hälsning från I. Ja jag vet att det låter flumigt och knäppt, men jag säker på att det var det, bergsäker!
Jag gick ut och gick direkt när jag vakande i morse, jag behövde få röra på mig och samla kraft och ork, det gör jag bäst ute i naturen.
På väg tillbaka så gick jag ner till badplatsen, som finns i närheten där jag bor. Där satte jag mig och blickade ut över havet. Jag hörde hur vågorna slog mot stranden, så där mjukt som det blir när det blåser lite lagomt och en och annan fågel kvittrade.
Plösligt ser jag nått, inte alls så långt från strand kanten! Ett litet huvud sticker upp ur havet. Huvudet tillhör en säl!
Den den försvinner lika snabbt som den dök upp och så kommer den upp till ytan ytterligare en gång innan jag tappar bort den.
Och jag är helt säker på att detta var en hälsning från I! Han vill bara säga att allt va bra med honom och att han fortfarande finns för mig, även om han nu inte finns här på jorden.
Jag har ALDRIG tidigare sett en säl live trots att det finns ganska gott om dem här och så dycker det upp en bara sådär, på en av mina jobbigaste dagar jag lär ha i mitt liv...
Nä, det kan verkligen inte vara nått annat än just I som var den där sälen.
Och när sälen hade försvunnit bort så blev jag så lugn i kroppen, det var som sälen gav mig den här energin som jag behöver för att klara av den här dagen utan att bli helt tokig.
Nä, nu är det bäst man börja göra sig i ordning.... snart bara 3 timmar kvar.....
Jag har faktiskt sovit bra i natt, ingen direkt ljupsömn kanske, men jag har i allafall fått vila mig.
Och nyss var jag med om nått som jag tolkar var en hälsning från I. Ja jag vet att det låter flumigt och knäppt, men jag säker på att det var det, bergsäker!
Jag gick ut och gick direkt när jag vakande i morse, jag behövde få röra på mig och samla kraft och ork, det gör jag bäst ute i naturen.
På väg tillbaka så gick jag ner till badplatsen, som finns i närheten där jag bor. Där satte jag mig och blickade ut över havet. Jag hörde hur vågorna slog mot stranden, så där mjukt som det blir när det blåser lite lagomt och en och annan fågel kvittrade.
Plösligt ser jag nått, inte alls så långt från strand kanten! Ett litet huvud sticker upp ur havet. Huvudet tillhör en säl!
Den den försvinner lika snabbt som den dök upp och så kommer den upp till ytan ytterligare en gång innan jag tappar bort den.
Och jag är helt säker på att detta var en hälsning från I! Han vill bara säga att allt va bra med honom och att han fortfarande finns för mig, även om han nu inte finns här på jorden.
Jag har ALDRIG tidigare sett en säl live trots att det finns ganska gott om dem här och så dycker det upp en bara sådär, på en av mina jobbigaste dagar jag lär ha i mitt liv...
Nä, det kan verkligen inte vara nått annat än just I som var den där sälen.
Och när sälen hade försvunnit bort så blev jag så lugn i kroppen, det var som sälen gav mig den här energin som jag behöver för att klara av den här dagen utan att bli helt tokig.
Nä, nu är det bäst man börja göra sig i ordning.... snart bara 3 timmar kvar.....
augusti 14, 2008
TVÅ veckor har gått :(
I dag är det två veckor sedan I mycket hastigt lämnade jorden för att flyga i väg mot sitt nya hem, i himmlen. Endast två veckor har gått, det känns som det är längre....
Och i morgon ska han få sin sista vila och det är oändligt tungt att tänka på, men samtidigt kommer jag känna en viss lättnad när begravningen är över, för då har jag i allafall satt punkt för den mest akuta sorgen i allafall.
Nästa fas, som inleds, när begravningen är över, är det här berömda sorgeåret som alla går igenom.
Det tar nämligen ungefär ETT år innan man liksom har bearbeta personenes bortgång, så länge tar det innan man lär sig leva med sorgen och saknaden, den försvinner ju aldrig, men man lär sig att leva och hantera den.
Jag har haft värsta terapi arbetet här i kväll, gått igenom mina smyckes skrin på jakt efter nått ha på mig i morgon.
Men jag tycker jag inte har nått alls och favvo halsbandet (som jag övrigt har fått av I) hittade jag inte :(....
Men till slut så bestämmde jag mig för vilket halsband, örhängen, armband och ring jag ska ha....
Sen så har jag inte haft så vidare ork till nått mer i dag eftersom sömnen inte var bra natten till i dag.
Så jag har bett till de högre makterna, som finns, men VAD det är vet jag inte, att jag får sova i natt, för jag behöver verkligen få alla sömn som jag kan få. Morgondagen kommer bli en LÅÅÅÅNG dag med massa jobbiga känslor farande i kroppen på mig....
Till sist, ni kan väll sända mig en tanke på mig i morgon, sådär vid 14.00 tiden, då begravningen börjar. Det skulle kännas fint med lite mentalt stöd från mina läsare här.
Nattinatt på er!
Och i morgon ska han få sin sista vila och det är oändligt tungt att tänka på, men samtidigt kommer jag känna en viss lättnad när begravningen är över, för då har jag i allafall satt punkt för den mest akuta sorgen i allafall.
Nästa fas, som inleds, när begravningen är över, är det här berömda sorgeåret som alla går igenom.
Det tar nämligen ungefär ETT år innan man liksom har bearbeta personenes bortgång, så länge tar det innan man lär sig leva med sorgen och saknaden, den försvinner ju aldrig, men man lär sig att leva och hantera den.
Jag har haft värsta terapi arbetet här i kväll, gått igenom mina smyckes skrin på jakt efter nått ha på mig i morgon.
Men jag tycker jag inte har nått alls och favvo halsbandet (som jag övrigt har fått av I) hittade jag inte :(....
Men till slut så bestämmde jag mig för vilket halsband, örhängen, armband och ring jag ska ha....
Sen så har jag inte haft så vidare ork till nått mer i dag eftersom sömnen inte var bra natten till i dag.
Så jag har bett till de högre makterna, som finns, men VAD det är vet jag inte, att jag får sova i natt, för jag behöver verkligen få alla sömn som jag kan få. Morgondagen kommer bli en LÅÅÅÅNG dag med massa jobbiga känslor farande i kroppen på mig....
Till sist, ni kan väll sända mig en tanke på mig i morgon, sådär vid 14.00 tiden, då begravningen börjar. Det skulle kännas fint med lite mentalt stöd från mina läsare här.
Nattinatt på er!
augusti 13, 2008
Onsdagen är över!
Men se där, ytterligare en dag är till ända :) Och i morgon är det bara EN dag kvar till den förbaskade begravningen, fasiken vad saknaden efter I bara tilltar....
Om det nu hade varit som vanligt så hade I vid det här laget ringt mig eftersom han hade hittat saker hemma hos sig som var mina och undrat när det gick bra att han kom förbi med dem.
Men han kommer ALDRIG mer att ringa mig och inte heller göra sina korta besök hos mig med jämna mellanrum :(.
I dag har mamma och äldsta syster yster varit hit. De hjälpte mig att fixa nya glödlampa till lampan i badrummet, så nu funkar lysset där igen! Wow! Vilken lyx att kunna se vad man gör där inne!
Sen har jag också, men hjälp av dem, bestämmt mig för vilka kläder jag ska ha på fredag. Det blev den där kjolen jag köpte i går och till detta, den där tröjan jag köpte inför Tant Alice begravning i våras.
Och i morgon ska jag fundera ut vilka smycken jag vill ha till, dvs halsband och örhängen. Har en del att välja på, om man säger så....
Dessutom har jag skrivit ett mail på engelska i dag, det ni! Fast jag fuskade och tog hjälp av ett översättnings programm som jag hittade på nätet, för jag är utkass att skriva på engelska eller snarare, jag kan det inte!
Mailet var till en släkting till I som bor i USA, jag fick nämligen ett vyckort av henne i dag, med snigel posten. Det är lika bra att man svarar på en gång så man inte glömmer bort det.
Nepp, nu är det dags för att sova för natten igen!
Ha det!
PS 1 ! Vi tog hem ett OS silver igen i dag och åter igen var det en cyklist som lyckades sno åt sig det! Tänk att vi har blivit så bra på att cyckla helt plösligt, ja så bra att alla är så förvånade över de här två medaljerna vi har bärgat hem :) DS!
PS 2! I har en kusin som bloggar och för att hedra honom hade hon i dag lagt ut en bild på I (tillsammans med en massa andra människor) på sin blogg. Och när jag såg bilden så knöt de sig i magen på mig och det känndes som jag fick värsta örfilen eller nått :( DS!
Om det nu hade varit som vanligt så hade I vid det här laget ringt mig eftersom han hade hittat saker hemma hos sig som var mina och undrat när det gick bra att han kom förbi med dem.
Men han kommer ALDRIG mer att ringa mig och inte heller göra sina korta besök hos mig med jämna mellanrum :(.
I dag har mamma och äldsta syster yster varit hit. De hjälpte mig att fixa nya glödlampa till lampan i badrummet, så nu funkar lysset där igen! Wow! Vilken lyx att kunna se vad man gör där inne!
Sen har jag också, men hjälp av dem, bestämmt mig för vilka kläder jag ska ha på fredag. Det blev den där kjolen jag köpte i går och till detta, den där tröjan jag köpte inför Tant Alice begravning i våras.
Och i morgon ska jag fundera ut vilka smycken jag vill ha till, dvs halsband och örhängen. Har en del att välja på, om man säger så....
Dessutom har jag skrivit ett mail på engelska i dag, det ni! Fast jag fuskade och tog hjälp av ett översättnings programm som jag hittade på nätet, för jag är utkass att skriva på engelska eller snarare, jag kan det inte!
Mailet var till en släkting till I som bor i USA, jag fick nämligen ett vyckort av henne i dag, med snigel posten. Det är lika bra att man svarar på en gång så man inte glömmer bort det.
Nepp, nu är det dags för att sova för natten igen!
Ha det!
PS 1 ! Vi tog hem ett OS silver igen i dag och åter igen var det en cyklist som lyckades sno åt sig det! Tänk att vi har blivit så bra på att cyckla helt plösligt, ja så bra att alla är så förvånade över de här två medaljerna vi har bärgat hem :) DS!
PS 2! I har en kusin som bloggar och för att hedra honom hade hon i dag lagt ut en bild på I (tillsammans med en massa andra människor) på sin blogg. Och när jag såg bilden så knöt de sig i magen på mig och det känndes som jag fick värsta örfilen eller nått :( DS!
augusti 12, 2008
Skrutt bil :(
Snart är det bara 2 dagar kvar tills Is begravningen och det ska bli så skönt när den är över! Då först kommer mitt liv att komma i gång igen, det har stått på paus ända sedan jag fick veta att han hade flyttat till himmlen.
Så under de dagar som är kvar så ska jag göra så lite som möjligt och bara ladda, för jag lär behöva all ork och kraft för att klarar av dagen.
Jag har en tro som bygger på att alla som lämnar jorden, finns runt oss som finns kvar i livet. De ser och har koll på oss.
I går, på eftermiddan, så jag gick till havsviken, där satte jag mig på en sten vid stranden. Jag tittade ut över havet och riktade mina ögon ut mot horesonten. Och så tog jag mig ett snack med I (låter skit konstigt men tja inte för mig).
Jag sa nått i still med att när han nu hade direkt kontakt med den/dom/vad som bestämmer livet för oss som finns kvar på jorden, så fick han allt se till att min bil klarade sig igenom morgondagens (läs dagens) besiktning, jag gav honom tipset om att mutor alltid brukar funka...
Men I lyckades inte muta den/dom/vad tillräckligt, för min bil gick inte genom besiktningen i morse :(.
Men som min mamma sa, när jag ringde henne efteråt och var mer eller mindre i upplösningstillstånd; det är ju bara en bil, en bagatell när man tänker på allt som har hänt under de senaste veckorna.... Och den, bilen alltså, fick ju inte körförbund och det är ju bra...
Efter detta drog jag in till stan och satt på och njöt av solen på en parkbänk inne i stan.
När affärena öppnade så försökte jag hitta nått att ha på mig på Is begravning och tja det var inte lätt. Men jag köpte i allafall en svart kjol som jag TROR jag passar i.
I morgon får mamma komma hit så hon kan kolla vad som kan passa till kjolen som jag i dag köpte. Jag har en del överdelar att välja på här hemma som man kan tänkas kunna ha, men jag har så svårt att veta vad som kunna bli bäst, så mamma får hjälpa mig med det....
Hon ska också hjälpa mig att byta glödlampan i lampan i badrummet.
Den gick sönder i fredags och (trots idoga försök från min sida att fixa det på egen hand, så har jag inte lyckas) sen dess har jag fått ha dörren öppen varje gång jag ska göra nått inne i badrummet för att huvudtaget se nått...
Jag kan ju säga att det VÄLDIGT spännande att ducha i ett badrum som är mörkt, för att inte tala om att borsta tänderna. Det blir som helt äventyr i sig...för det är lätt att man tar fel så det blir tvål istället för tandkräm på tandborsten...fast jag har dock *tack och lov* alltid upptäckt mitt misstag innan jag har börjat bosta tänderna.
Nä nu är det dags att sova eller mer att försöka sova....
Ha det!
Så under de dagar som är kvar så ska jag göra så lite som möjligt och bara ladda, för jag lär behöva all ork och kraft för att klarar av dagen.
Jag har en tro som bygger på att alla som lämnar jorden, finns runt oss som finns kvar i livet. De ser och har koll på oss.
I går, på eftermiddan, så jag gick till havsviken, där satte jag mig på en sten vid stranden. Jag tittade ut över havet och riktade mina ögon ut mot horesonten. Och så tog jag mig ett snack med I (låter skit konstigt men tja inte för mig).
Jag sa nått i still med att när han nu hade direkt kontakt med den/dom/vad som bestämmer livet för oss som finns kvar på jorden, så fick han allt se till att min bil klarade sig igenom morgondagens (läs dagens) besiktning, jag gav honom tipset om att mutor alltid brukar funka...
Men I lyckades inte muta den/dom/vad tillräckligt, för min bil gick inte genom besiktningen i morse :(.
Men som min mamma sa, när jag ringde henne efteråt och var mer eller mindre i upplösningstillstånd; det är ju bara en bil, en bagatell när man tänker på allt som har hänt under de senaste veckorna.... Och den, bilen alltså, fick ju inte körförbund och det är ju bra...
Efter detta drog jag in till stan och satt på och njöt av solen på en parkbänk inne i stan.
När affärena öppnade så försökte jag hitta nått att ha på mig på Is begravning och tja det var inte lätt. Men jag köpte i allafall en svart kjol som jag TROR jag passar i.
I morgon får mamma komma hit så hon kan kolla vad som kan passa till kjolen som jag i dag köpte. Jag har en del överdelar att välja på här hemma som man kan tänkas kunna ha, men jag har så svårt att veta vad som kunna bli bäst, så mamma får hjälpa mig med det....
Hon ska också hjälpa mig att byta glödlampan i lampan i badrummet.
Den gick sönder i fredags och (trots idoga försök från min sida att fixa det på egen hand, så har jag inte lyckas) sen dess har jag fått ha dörren öppen varje gång jag ska göra nått inne i badrummet för att huvudtaget se nått...
Jag kan ju säga att det VÄLDIGT spännande att ducha i ett badrum som är mörkt, för att inte tala om att borsta tänderna. Det blir som helt äventyr i sig...för det är lätt att man tar fel så det blir tvål istället för tandkräm på tandborsten...fast jag har dock *tack och lov* alltid upptäckt mitt misstag innan jag har börjat bosta tänderna.
Nä nu är det dags att sova eller mer att försöka sova....
Ha det!
augusti 10, 2008
Sorgen är här...
Det är söndag och vi har fått vår första medalj i sommar OS i Kina, som började i fredags. Det blev en silvermedalj till cycklisten Emma. GRATTIS till henne! Och till Sverige så klart!
Bara vi slår de övriga nordiska länderna i medaljligan när OS är över, så är jag nöjd!!
Själv går jag mest bara runt här hemma, dock har jag nästan städat klart bilen...tar det sista i morgon. Men disken på diskbänken blänger fortfarande ilsket på mig...men den får vara ett tag till...
Har också varit ute och gått lite tillsammans med min älskade kamera, för det är något som jag alltid bli lugn att göra!! Fotografering funkar på mig som lugnande piller gör för andra.
Min sorg över I har nu intaget mitt inre, den har verkligen tagit ett starkt grepp om min arma kropp. Det gör ont ändå från tå naglarna upp till hår topparna!
Och det enda jag kan göra är att härda ut, låta sorgen få rumstera om i min kropp som den vill, tids nog ger den ju sig av, i allafall den mesta av sorgen fast det kan ju ta sin lilla tid....
Förmodligen kommer det alltid att finnas i mig, som ett sorgset hack och tagg i själen, något som jag alltså får leva med.
De som säger att tiden läker alla sår, ljuger tycker jag....tiden läker inte alla alla sår, men du kan lära dig att leva med de sår du har, men såren får du dessvärre ha kvar!
Nu ska jag se om inte min tvätt i maskinen är klar och sen så kanske jag tar en sväng igen tillsammans med min kamera...känner mig så rastlös....och mentalt trött....
Ha det!
Bara vi slår de övriga nordiska länderna i medaljligan när OS är över, så är jag nöjd!!
Själv går jag mest bara runt här hemma, dock har jag nästan städat klart bilen...tar det sista i morgon. Men disken på diskbänken blänger fortfarande ilsket på mig...men den får vara ett tag till...
Har också varit ute och gått lite tillsammans med min älskade kamera, för det är något som jag alltid bli lugn att göra!! Fotografering funkar på mig som lugnande piller gör för andra.
Min sorg över I har nu intaget mitt inre, den har verkligen tagit ett starkt grepp om min arma kropp. Det gör ont ändå från tå naglarna upp till hår topparna!
Och det enda jag kan göra är att härda ut, låta sorgen få rumstera om i min kropp som den vill, tids nog ger den ju sig av, i allafall den mesta av sorgen fast det kan ju ta sin lilla tid....
Förmodligen kommer det alltid att finnas i mig, som ett sorgset hack och tagg i själen, något som jag alltså får leva med.
De som säger att tiden läker alla sår, ljuger tycker jag....tiden läker inte alla alla sår, men du kan lära dig att leva med de sår du har, men såren får du dessvärre ha kvar!
Nu ska jag se om inte min tvätt i maskinen är klar och sen så kanske jag tar en sväng igen tillsammans med min kamera...känner mig så rastlös....och mentalt trött....
Ha det!
augusti 08, 2008
En vecka kvar....
Ännu en dag är snart slut, så dagarna går ju....
Jag tror den här chocken som jag har haft sen det där samtalet om att I var död, har släppt för sorgen efter honom har verkligen tagit sig in i min kropp nu. Den rumstrerar om rätt bra i mitt inre just nu, den lär ju bli kvar ett tag också :(
Och INGET finns det att göra för att det ska kännas bättre hellre, det är liksom bara att genomlida och vänta ut den för tids nog blir det bättre, det vet jag ju.....
I dag har jag varit in till stan, fast jag har inte varit närvarande. Fysiskt har jag varit i stan, men psykiskt har jag varit någon annastanns eller det väll snarare min hjärna som har dragit på semester eller nått....
Först hade jag ett möte min min handläggare på arbetsförmedligen, ett låååångt möte blev det och jag kan inte påstå att jag kommer ihåg så mycket av det...Men det vi kom fram till lovar gått inför våren 2009 i allafall....kanske, kanske är jag på väg mot ett jobb i framtiden....
Sen var jag till lokaltidningen för att sätta in den där annonsen från mig till I, det var en helt absurd situation...
Jag vet att det är dyrt med annonser, men jag trodde faktiskt inte att det var så dyrt som det blev! Tänk att det ska kosta nästan 900 kr att sätta in en liten annons för att man vill hedra en kär vänns bortgång...det är hur sjukt som helst, men det var ju bara att betala. Den kommer att finnas med i Tisdagens tidning.
Sen sprang jag på stan...köpte inget...jag kollade bara på bla kläder inför begravningen...vill verkligen ha något nytt på mig då....jag måste ner till stan även på tisdag...då kan jag ta en grudligare tur på stan....
I allafall såg jag en svart kjol som evt kan passa mig utan att jag ser ut som en pajas...fast det kan bli lite svårare att hitta någon att ha på överkroppen...
Skulle jag nu inte hittat nått på Tisdag så finns det kläder här hemma som jag kan ta...
När jag sen kom hem så klarade jag inte av att vara inomhus, kändes som jag inte fick någon luft, så jag gick ut och gick...nästan 6 km blev det....rensa huvudet och andas frisk luft brukar i allafall hjälpa en del och det gjorde det, men inte så mycket som det brukar göra.
I dag är det alltså EN vecka kvar till begravningen, en vecka till ska man alltså försöka "överleva" utan att bli knäpp på cupen.
Är bara begravningen över så brukar det kännas bättre, i allafall liiiite bättre, så jag lever verkligen på hoppet att det även blir så den här gången också.
Nu gäller det bara att samla alla den kraft och ork man bara kan inför den kommande begravningen och jag lär behöva det för det kommer att bli enormt jobbig upplevelse, i för sig är alla begravningar jobbiga, men den här lär bli den jobbigaste jag har varit på (hittentills)...det är ju ett som är säkert.....
I helgen MÅSTE jag städa min bil, den ska besiktas (håll era tummar för att den kommer att gå igenom!!) på Tisdag. Just nu ser den ut som ett smärre bombnedslag....
Nu är det dags att krypa till kojs och se om John Blund tänker komma lika sent som vanligt...
Trevlig helg!
Ha det!
Jag tror den här chocken som jag har haft sen det där samtalet om att I var död, har släppt för sorgen efter honom har verkligen tagit sig in i min kropp nu. Den rumstrerar om rätt bra i mitt inre just nu, den lär ju bli kvar ett tag också :(
Och INGET finns det att göra för att det ska kännas bättre hellre, det är liksom bara att genomlida och vänta ut den för tids nog blir det bättre, det vet jag ju.....
I dag har jag varit in till stan, fast jag har inte varit närvarande. Fysiskt har jag varit i stan, men psykiskt har jag varit någon annastanns eller det väll snarare min hjärna som har dragit på semester eller nått....
Först hade jag ett möte min min handläggare på arbetsförmedligen, ett låååångt möte blev det och jag kan inte påstå att jag kommer ihåg så mycket av det...Men det vi kom fram till lovar gått inför våren 2009 i allafall....kanske, kanske är jag på väg mot ett jobb i framtiden....
Sen var jag till lokaltidningen för att sätta in den där annonsen från mig till I, det var en helt absurd situation...
Jag vet att det är dyrt med annonser, men jag trodde faktiskt inte att det var så dyrt som det blev! Tänk att det ska kosta nästan 900 kr att sätta in en liten annons för att man vill hedra en kär vänns bortgång...det är hur sjukt som helst, men det var ju bara att betala. Den kommer att finnas med i Tisdagens tidning.
Sen sprang jag på stan...köpte inget...jag kollade bara på bla kläder inför begravningen...vill verkligen ha något nytt på mig då....jag måste ner till stan även på tisdag...då kan jag ta en grudligare tur på stan....
I allafall såg jag en svart kjol som evt kan passa mig utan att jag ser ut som en pajas...fast det kan bli lite svårare att hitta någon att ha på överkroppen...
Skulle jag nu inte hittat nått på Tisdag så finns det kläder här hemma som jag kan ta...
När jag sen kom hem så klarade jag inte av att vara inomhus, kändes som jag inte fick någon luft, så jag gick ut och gick...nästan 6 km blev det....rensa huvudet och andas frisk luft brukar i allafall hjälpa en del och det gjorde det, men inte så mycket som det brukar göra.
I dag är det alltså EN vecka kvar till begravningen, en vecka till ska man alltså försöka "överleva" utan att bli knäpp på cupen.
Är bara begravningen över så brukar det kännas bättre, i allafall liiiite bättre, så jag lever verkligen på hoppet att det även blir så den här gången också.
Nu gäller det bara att samla alla den kraft och ork man bara kan inför den kommande begravningen och jag lär behöva det för det kommer att bli enormt jobbig upplevelse, i för sig är alla begravningar jobbiga, men den här lär bli den jobbigaste jag har varit på (hittentills)...det är ju ett som är säkert.....
I helgen MÅSTE jag städa min bil, den ska besiktas (håll era tummar för att den kommer att gå igenom!!) på Tisdag. Just nu ser den ut som ett smärre bombnedslag....
Nu är det dags att krypa till kojs och se om John Blund tänker komma lika sent som vanligt...
Trevlig helg!
Ha det!
augusti 07, 2008
En vecka har gått...
I dag har I varit död en vecka, en enda skit vecka!! Det känns både som det var mycket längre sen han försvann från jordelivet och även som det bara var i går det hände...
Jag har just varit till blommsteraffären och beställt blommorna...
Det var en helt absurd känsla att stå där och kolla in olika blommsteruppsättningar som man kan beställa till någons begravning...känndes HELT fel att göra detta....att dessa blommor var till DIN begravning....nä det ville inte riktigt gå in....
Att bestämma vad jag skulle köpa var skit svårt, vad hade du gillat?
Det vet jag inte och du var liksom inte så intresserad av blommor, så jag valde nått jag TROR du skulle ha tyckt om (med röda rosor och vita liljor eller vad nu var)...vackert var det i allafall.
Sen när jag skulle säga hans namn, att det var till Is begravning som blommorna skulle till, då stockade sig orden för mig....
Blommsteraffären kommer att fixa upp både handblomman (en röd ros) och den här buketten till kyrkan, så jag slipper tänka på det på fredag, jag kommer liksom ha nog med att få med mig själv känns det som...
Nu är det bara den där annonsen kvar då....och den tar jag i morgon...så nu samlar jag ny kraft för att orka med det.....huvvva.. känns som det kan bli jobbigare än vad blommorna blev i dag...
Nu ska jag bara ta det lungt under resterande tid av den här dagen, försöka få i mig lite mat och kanske titta lite på tv.
I morgon är det stan som gäller, blir nog där typ halav dagen eller nått.
Ha det!
PS! Is dödannons var i tidningen i går och den var så fin! Den avspeglade verkligen hur vi alla känner inför detta ofattbara....DS!
Jag har just varit till blommsteraffären och beställt blommorna...
Det var en helt absurd känsla att stå där och kolla in olika blommsteruppsättningar som man kan beställa till någons begravning...känndes HELT fel att göra detta....att dessa blommor var till DIN begravning....nä det ville inte riktigt gå in....
Att bestämma vad jag skulle köpa var skit svårt, vad hade du gillat?
Det vet jag inte och du var liksom inte så intresserad av blommor, så jag valde nått jag TROR du skulle ha tyckt om (med röda rosor och vita liljor eller vad nu var)...vackert var det i allafall.
Sen när jag skulle säga hans namn, att det var till Is begravning som blommorna skulle till, då stockade sig orden för mig....
Blommsteraffären kommer att fixa upp både handblomman (en röd ros) och den här buketten till kyrkan, så jag slipper tänka på det på fredag, jag kommer liksom ha nog med att få med mig själv känns det som...
Nu är det bara den där annonsen kvar då....och den tar jag i morgon...så nu samlar jag ny kraft för att orka med det.....huvvva.. känns som det kan bli jobbigare än vad blommorna blev i dag...
Nu ska jag bara ta det lungt under resterande tid av den här dagen, försöka få i mig lite mat och kanske titta lite på tv.
I morgon är det stan som gäller, blir nog där typ halav dagen eller nått.
Ha det!
PS! Is dödannons var i tidningen i går och den var så fin! Den avspeglade verkligen hur vi alla känner inför detta ofattbara....DS!
augusti 05, 2008
Väntan och frustration!
I dag har jag skrivit den där annonsen jag tänker sätt in i lokaltidningen. Men det var VERKLIGEN inte lätt att skriva den....
Dels vat det skit svårt att veta hur man skulle skriva och sen så var det så jobbigt skriva också...kändes så absurd på nått sätt...
Jag vet inte hur många papper som gick åt, men det var en del...
När jag kände att den var okej så åkte jag hem till mamma så hon fick kolla om man kunde ha det som jag hade skrivit....och tja, det behövdes bara lite ändringar...
Och nu i kväll så pratade jag med E över MSN och hon tyckte den var jättefin...så man kanske har lyckas då....
Så på fredag är det jag som kommer att stega in på lokaltidningens reception så de får fixa den till mig.
Nu gäller det bara att ladda inför detta för jag lär ju behöva alla kraft, mod och styrka jag kan få, för att klara av det... Men det ska nog gå bra. Eller snarare, det kommer att gå bra....
Även blommdjungeln ska jag ta itu med på fredag, lika bra att göra bort allt på samma dag liksom.....
Just nu går man bara här hemma som en osalig ande och väntar på att begravnings dagen ska komma och att den ska vara över. Det är först efter begravningen som jag kan börja bearbeta detta trauma som jag just nu är mitt i.
För fortfarande är allt som i en dimma. Hjärnan funkar inte alls och allt bara känns konstigt och upp och ner.
Nä det är väll dags att återigen nanna kudden....det är ju, trots allt, en ny dag i morgon....
Ha det!
Dels vat det skit svårt att veta hur man skulle skriva och sen så var det så jobbigt skriva också...kändes så absurd på nått sätt...
Jag vet inte hur många papper som gick åt, men det var en del...
När jag kände att den var okej så åkte jag hem till mamma så hon fick kolla om man kunde ha det som jag hade skrivit....och tja, det behövdes bara lite ändringar...
Och nu i kväll så pratade jag med E över MSN och hon tyckte den var jättefin...så man kanske har lyckas då....
Så på fredag är det jag som kommer att stega in på lokaltidningens reception så de får fixa den till mig.
Nu gäller det bara att ladda inför detta för jag lär ju behöva alla kraft, mod och styrka jag kan få, för att klara av det... Men det ska nog gå bra. Eller snarare, det kommer att gå bra....
Även blommdjungeln ska jag ta itu med på fredag, lika bra att göra bort allt på samma dag liksom.....
Just nu går man bara här hemma som en osalig ande och väntar på att begravnings dagen ska komma och att den ska vara över. Det är först efter begravningen som jag kan börja bearbeta detta trauma som jag just nu är mitt i.
För fortfarande är allt som i en dimma. Hjärnan funkar inte alls och allt bara känns konstigt och upp och ner.
Nä det är väll dags att återigen nanna kudden....det är ju, trots allt, en ny dag i morgon....
Ha det!
augusti 04, 2008
Begravning den 15 augusti :(
Jag borde ju ligga till sängs nu egentligen, men jag vill bara skriva ett litet kort inlägg här först.
I dag blev det klart att ex makens (han får heter I hädanefter eftersom jag tycker att det blir opersonligt med ex maken...ex make var han ju, men vän också...) begravning.
Hans far har varit på begravningsbyrån i dag och fixat allt man ska fixa där...
Begravningen kommer att hållas den 15/ 8. På eftermiddan nån gång... Och dödsannonsen kommer att vara i tidningen typ Onsdag.
Jag velar nu mellan att sätta in en egen annons i tidningen eller om jag ska köpa en blommuppsättning, för att hedra honom.
Jag får se hur jag gör....
Egentligen har jag bara god lust att stoppa huvudet i sanden och låssas att det regna, att totalt förneka att detta hemska har hänt, men det kan man inte eller jo det kan man, men det funkar inte att göra så tyvärr, fast det hade ju onekligen varit lättare....
Pratat med E nu i kväll och det känns skönt att jag få veta hur de går för dem.
De skulle upp till U i morgon för att kolla hur det ser ut i den där lägenhet som I hyrde....finns säkert saker där som är hans....
Och lilla T hon har ju förstås en massa frågor om vad som har hänt I, i kväll hade hon undrat varför de inte kunde åka och hämta honom....
Tänk va de små kan funderar och hon lär ju ha dessa funderingar ett tag också... Lilla pluttan, när man är så lite så ska man inte behöva ha dessa funderingar!
Nä nu är det dags att nanna kudden! Förhoppningsvis sover jag mer i natt än vad jag gjorde i går natt...
Ha de!
I dag blev det klart att ex makens (han får heter I hädanefter eftersom jag tycker att det blir opersonligt med ex maken...ex make var han ju, men vän också...) begravning.
Hans far har varit på begravningsbyrån i dag och fixat allt man ska fixa där...
Begravningen kommer att hållas den 15/ 8. På eftermiddan nån gång... Och dödsannonsen kommer att vara i tidningen typ Onsdag.
Jag velar nu mellan att sätta in en egen annons i tidningen eller om jag ska köpa en blommuppsättning, för att hedra honom.
Jag får se hur jag gör....
Egentligen har jag bara god lust att stoppa huvudet i sanden och låssas att det regna, att totalt förneka att detta hemska har hänt, men det kan man inte eller jo det kan man, men det funkar inte att göra så tyvärr, fast det hade ju onekligen varit lättare....
Pratat med E nu i kväll och det känns skönt att jag få veta hur de går för dem.
De skulle upp till U i morgon för att kolla hur det ser ut i den där lägenhet som I hyrde....finns säkert saker där som är hans....
Och lilla T hon har ju förstås en massa frågor om vad som har hänt I, i kväll hade hon undrat varför de inte kunde åka och hämta honom....
Tänk va de små kan funderar och hon lär ju ha dessa funderingar ett tag också... Lilla pluttan, när man är så lite så ska man inte behöva ha dessa funderingar!
Nä nu är det dags att nanna kudden! Förhoppningsvis sover jag mer i natt än vad jag gjorde i går natt...
Ha de!
augusti 03, 2008
En liten dikt....
Tack för de 9 år vi fick tillsammans
Tack för allt du lärde mig
Tack för de vackra och fina upplevelserna jag fick dela tillsammans med dig
Tack för att du inte vände mig ryggen trots att vi gick skilda vägar
Tack för att du vill fortsätta att vara min vän trots vårt uppbrott
Tack för de tröstande orden och varma kramarna du gav mig när jag var uppriven och ledsen över att det hade blivit som det blev mellan oss
Tack för att du fanns där när jag behövde prata och älta vårt uppbrott
Tack för att du brydde dig om mig, även om du inte hade någon förpliktese att göra det
Tack för all hjälp i samband med min flytt, med fixandet med datorn, bilen, installation av lampor och allmänt småprat
Tack så mycket för allt, min vän! Jag kommer aldrig, aldrig att glömma dig!
Tack för allt du lärde mig
Tack för de vackra och fina upplevelserna jag fick dela tillsammans med dig
Tack för att du inte vände mig ryggen trots att vi gick skilda vägar
Tack för att du vill fortsätta att vara min vän trots vårt uppbrott
Tack för de tröstande orden och varma kramarna du gav mig när jag var uppriven och ledsen över att det hade blivit som det blev mellan oss
Tack för att du fanns där när jag behövde prata och älta vårt uppbrott
Tack för att du brydde dig om mig, även om du inte hade någon förpliktese att göra det
Tack för all hjälp i samband med min flytt, med fixandet med datorn, bilen, installation av lampor och allmänt småprat
Tack så mycket för allt, min vän! Jag kommer aldrig, aldrig att glömma dig!
augusti 01, 2008
VARFÖR?!
Nu sitter jag här hemma i min lägenhet igen efter en natt hemma hos mamma.
Natten gav faktiskt några timmars sömn, men det var inte lätt att komma till ro när man har massa känslor i omlopp i kroppen...
Och i dag stack jag i väg till byn dels var det ju lilla Ts (dvs ex makens yngsta brors sambos dotter) 3 års dag, livet går ju vidare trots allt, men sen vill jag se olyckasplatsen med egna ögon också, inte bara via lokaltidningen.
Men jag klarade inte av att stanna vid olyckplatsen vid första försöket ...då åkte jag till en till byn som jag haft mycket kontakt med istället...hon var hemma, så jag fick en välbehövlig pratstund med henne.
Sen åkte jag tillbaka in mot byn och då stannade jag vid olycksplatsen och la ned min vackra röda ros
Därefter åkte jag hem till hans lillebror och hans sambo, brosan såg så ledsen ut ...Hans sambo berättade att han hade varit ute och försökt jobba men han klarade inte av det så han gick och la sig på soffan och tittade på TV....Han sa också att han inte fattade vad som hade hänt än...och det har väll ingen riktigt gjort än ....
Hans far och ett par bekanta kom över, så vi åt tårta, vi fick även skratta lite också åt lilla Ts tok...det var värlbehövligt....
Stämmning var givetvis inte på topp, men det känndes ändå bra för vi visste ju att ex maken själv hade tyckt att livet skulle gå vidare som vanligt trots att han inte fanns bland oss....Och innan jag åkte hem så åt jag lite mat tillsammans med dem.
Jag sa också till lillebrosans sambo att de inte skulle vara rädda för att kontakta mig om de var nått det undrade över tex viktiga papper....och behöver de hjälp med nått så är det bara att höra av sig, så hjälper jag till.
Och hur ska hans papa orka med detta? Han har ju just hämta sig efter sin frus borgång och så kommer detta? Hans äldsta son är borta för alltid, den människan som satte i gång alla andra, såg till att saker hände, hjälpt folk....
Jag har nog inte riktigt fattat att han verkligen är borta än....Den tröst jag har nu är den samma som i går, att han förmodligen dog ögonblickligen när han landade på marken, det tror man i allafall....det sker ju dock en obduktion av honom för att fastställa dödsorsaken.....
Varför, varför och åter varför kommar man på så dumma ider om att åka ut och köta 4 hjuling mitt i natten för?! Den frågan lär vi aldrig få svar på...men det är just detta som maler i mitt huvud just nu - VARFÖR?!
Natten gav faktiskt några timmars sömn, men det var inte lätt att komma till ro när man har massa känslor i omlopp i kroppen...
Och i dag stack jag i väg till byn dels var det ju lilla Ts (dvs ex makens yngsta brors sambos dotter) 3 års dag, livet går ju vidare trots allt, men sen vill jag se olyckasplatsen med egna ögon också, inte bara via lokaltidningen.
Men jag klarade inte av att stanna vid olyckplatsen vid första försöket ...då åkte jag till en till byn som jag haft mycket kontakt med istället...hon var hemma, så jag fick en välbehövlig pratstund med henne.
Sen åkte jag tillbaka in mot byn och då stannade jag vid olycksplatsen och la ned min vackra röda ros
Därefter åkte jag hem till hans lillebror och hans sambo, brosan såg så ledsen ut ...Hans sambo berättade att han hade varit ute och försökt jobba men han klarade inte av det så han gick och la sig på soffan och tittade på TV....Han sa också att han inte fattade vad som hade hänt än...och det har väll ingen riktigt gjort än ....
Hans far och ett par bekanta kom över, så vi åt tårta, vi fick även skratta lite också åt lilla Ts tok...det var värlbehövligt....
Stämmning var givetvis inte på topp, men det känndes ändå bra för vi visste ju att ex maken själv hade tyckt att livet skulle gå vidare som vanligt trots att han inte fanns bland oss....Och innan jag åkte hem så åt jag lite mat tillsammans med dem.
Jag sa också till lillebrosans sambo att de inte skulle vara rädda för att kontakta mig om de var nått det undrade över tex viktiga papper....och behöver de hjälp med nått så är det bara att höra av sig, så hjälper jag till.
Och hur ska hans papa orka med detta? Han har ju just hämta sig efter sin frus borgång och så kommer detta? Hans äldsta son är borta för alltid, den människan som satte i gång alla andra, såg till att saker hände, hjälpt folk....
Jag har nog inte riktigt fattat att han verkligen är borta än....Den tröst jag har nu är den samma som i går, att han förmodligen dog ögonblickligen när han landade på marken, det tror man i allafall....det sker ju dock en obduktion av honom för att fastställa dödsorsaken.....
Varför, varför och åter varför kommar man på så dumma ider om att åka ut och köta 4 hjuling mitt i natten för?! Den frågan lär vi aldrig få svar på...men det är just detta som maler i mitt huvud just nu - VARFÖR?!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
