Väntan och frustration!

I dag har jag skrivit den där annonsen jag tänker sätt in i lokaltidningen. Men det var VERKLIGEN inte lätt att skriva den....
Dels vat det skit svårt att veta hur man skulle skriva och sen så var det så jobbigt skriva också...kändes så absurd på nått sätt...

Jag vet inte hur många papper som gick åt, men det var en del...
När jag kände att den var okej så åkte jag hem till mamma så hon fick kolla om man kunde ha det som jag hade skrivit....och tja, det behövdes bara lite ändringar...

Och nu i kväll så pratade jag med E över MSN och hon tyckte den var jättefin...så man kanske har lyckas då....

Så på fredag är det jag som kommer att stega in på lokaltidningens reception så de får fixa den till mig.
Nu gäller det bara att ladda inför detta för jag lär ju behöva alla kraft, mod och styrka jag kan få, för att klara av det... Men det ska nog gå bra. Eller snarare, det kommer att gå bra....

Även blommdjungeln ska jag ta itu med på fredag, lika bra att göra bort allt på samma dag liksom.....

Just nu går man bara här hemma som en osalig ande och väntar på att begravnings dagen ska komma och att den ska vara över. Det är först efter begravningen som jag kan börja bearbeta detta trauma som jag just nu är mitt i.
För fortfarande är allt som i en dimma. Hjärnan funkar inte alls och allt bara känns konstigt och upp och ner.

Nä det är väll dags att återigen nanna kudden....det är ju, trots allt, en ny dag i morgon....

Ha det!