Sorgen har hunnit ikapp mig!

Sorgen och saknaden efter mamma har idag kommit ikapp mig och det ordentligt!

Nu när allt är över, dvs planeringen och genomförande av begravningen, så släppt allt för mig. Jag kunde och orkade inte, länge hålla undan sorgen och det ska man inte heller göra. Utan den fick fritt spelrum idag.

Tårarna har under dagen, nästa konstant, runnit nedför mina kinder och saknaden efter henne har gjort fysiskt ont i hela kroppen. Jag är himla tacksam att jag har M här hemma. Att få krypa in i hans varma famn har givit tröst.

För det är nu det jobbiga sorgearbetet tar sin början. Det är alltså nu jag ska lära mig att hantera sorgen och saknaden efter mamma på rätt sätt.

Det kommer att komma flera såna här dagar, det här går inte över på någon dag, utan är en process som kommer att få den tid den behöver för att läka ihop.

Sorgen och saknaden kommer alltid finns efter mamma, men en dag kommer jag upptäcka att den inte göra så där ont som den nu gör. Det är då jag är färdig med sorgearbetet.

Älskade mamma, jag saknar dig!!