Ms mors dödsannons i tidningen

Idag var Ms mors dödsannons insatt i morgontidningen. Jag hittade den på deras hemsida och frågade M om han ville se och läsa den. Och det ville han.

Det blev givetvis fruktansvärt jobbig upplevelse för honom att se och läsa annonsen och han blev så ledsen (man känner sig verkligen otillräcklig som människa när det enda man kan göra för att trösta är att hålla om och lyssna på vad personen evt har att säga :()

Men jag tror samtidigt att det var bra att han vågade läsa den, för det är först nu som M verkligen inser vad som har hänt, att hans älskade mor inte längre finns i livet. Hon kommer inte tillbaka, borta för alltid. Nu finns det bara minnen kvar av henne, minnen som M redan nu vårdar ömt i sitt hjärta.

Jag tycker personligen att det är de dagarna mellan att dödsfallet inträffar och fram tills begravningen är över, som är det jobbigaste. Det är de tveklöst tyngsta dagarna efter ett dödsfall.

Nu ska jag förflytta mig till soffan, där M sitter och tittar på nått på TV.