Första dagen på Lernia avklarad!

Idag var det då dags att göra min första dag på data kursen. Och det gick ju givetvis hur bra som helst.

Men jag har ju som vanligt haft massa oro i kroppen inför detta, under den senaste veckan eller den har ju funnits där ända sedan det blev klart att jag skulle börja idag.

Så är det ALLTID för mig, så fort jag ska göra nått som jag inte har gjort tidigare eller inte gillar att göra.... Det blir då massa oro i kroppen och tankar på ALLT som kan tänkas gå fel....

Och när jag sen har klara av det hela, utan ett enda missöde, ja då inser jag ju hur JÄDRANS knäppt jag har tänkt! Och hur mycket energi och ork som har gått åt att bara att älta denna oro under den senaste tiden...

Och jag blir inte så lite trött på min hjärna och mina hjärnspöken som ställer till det så fort det är nått utöver det vanliga som jag ska göra.... Det är inte bara tröttsamt utan även urdumt! Varför ta ut oro i långt i förväg?! Det är ju så knäppt att man baxnar! Lev i nuet istället!

Jag har läst (och läser) mig till kunskap hur man kan jobba med sig själv, hur man ska göra för att jobba med detta, hur man ska TÄNKA istället när man känner att hjärnspöken är på gång att inta hjärnan och kroppen....

På så sätt har jag "verktyg" att ta till när tankarna och oron kommer. Det gäller helt enkelt att hela tiden ligga steget för sin egen hjärna.... alltså i tanken.... Det är inte lätt och det funkar inte alltid, men det hjälper mig :)

Det låter ju som jag är knäpp, men det är jag INTE och de här sk hjärnspökena, kommer som sagt var, bara när jag ska göra saker jag inte gjort tidigare eller saker som jag inte tycker om att göra, tex att besöka tandis.

En sak jag brukar göra och som jag oftast tycker fungerar är, att när jag känner att oron börja krypa kroppen på mig och hjärnspökena börjar inta min tankar, så säger jag till mig själv, HÖGT, på skarpen: "att nu får du skärpa dig, sluta upp att tro och tänka det värsta hela tiden! Det kommer att gå hur bra som helst, du klara detta galant, Henny!"

Och detta gör att man faktiskt hajar till och man inser att nu har jag börjat tänka sådär knäppt igen! Det är dags att byta fokus! NU! Och inse att det inte tjänar nått till att låta hjärnspökeen få ta över mina tankar! Det är jag som styr över vad jag ska tänka, inte min oro! Eller hjärnspöken!

Dags för mig att nanna nu! Nu dag med kluriga datakunskaper i morgon :)