Gick rätt bra på fredagens möte!

Det som kom fram på det mötet jag hade i går tillsammans med arbetsförmedligs tanten, kommun tanten och handledare gubben ska jag nu i korthet berätta om.

Det första som arbetsförmedlings tanten frågade mig om var om det hade hänt nått, för jag såg så ledsen ut (trodde verkligen INTE att jag ser ledsen ut, men det gör jag visst). Jag behövde inte tala om det om jag inte ville, men jag kände att det var lika bra att säga som det var.

Jag berättade att mitt privat liv var väldigt KAOS artat just nu eftersom jag är mitt upp i att skilja mig från maken och leter förbrillt efter en lägenhet jag kan flytta till. Jag vet inte ens vart jag kommer att bo sen. Dessutom hade ett dödsfall inträffat i början av veckan och det gjorde ju inte saken ett dugg bättre.

Museet är sedan en tid tillbaka en byggplats, det borras, spikas och springa folk till höger och vänster! Och så här kommer det vara tills den STORA utställningen öppnar till sommaren! När den monteras ner i höst så ska lokalerna återställas som de var innan (inte allt men det mesta).
Dessutom kommer alla kontor att tömmas på allt (ska ge plats för utställningen), dvs jag har liksom inga dator att sitta vid, vilket gör att personalen får provisoriska kontor på lite olika ställen i stan.

Så museet är för tillfället INGEN bra plats för mig att praktisera på eftersom det är sånt liv att man knappt kan tänka! Jag kan ju säga att det är bra TUR att jag har det mesta av by historien färdigt skrivet, det är bara lite små tjusteringar kvar, som jag hoppas att jag ska hinna fixa innan den 30 april.

Och med tanke på hur rörigt jag har det i mitt privatliv just nu så bestämmde vi att vi avvaktar med att förlänga min praktik och låta arbetsförmedlingen går in och betalar min lön, tills det har lugnat ner sig både i mitt liv och på museet. Ungefär slutet av året eller i början av nästa år räknar man med att det ska vara som vanligt igen på museet och då blir det dags för mig att komma igång ordentligt med praktiken på där.

Museets personal är är jätte nöjd över det jag har gjort så det tar gärna emot mig när allt har blivit som vanligt igen, de vet ju att jag kan fota och är bra att handskas med datorn. Det är tänkt att jag ska fortsätta med att jobba med dokumentation sen också.

Sen tyckte kommun tanten att det skulle vara bra om jag fick träffa några personer som kan hjälpa till med tex mina ekonomiska frågor typ hur man lägger upp en budget eller hur olika försäkringar fungerar. Alltså såna saker jag måste ta itu med när jag väll sitter i min lägenhet. Jag har ju ingen erfarenhet av såna saker. Och varför inte ta emot hjälp om man kan få det? Så jag ska redan till veckan träffa dem för att se om de är nått de kan hjälpa mig med.

Så kontenten av detta mötet blev att jag blir kvar på praktik platsen månaden ut, sen blir det upphåll tills kaoset har lagt sig och är över, då kommer arbetsförmedligen stötta mig praktiskt och ekonomiskt.

Jag hinner då få lite ordning på mitt liv som för tillfället är upp och ner. Jag får flytta i lugn och ro när jag hittat en lägenhet, ställa i ordningen den som jag vill ha det och verkligen få bo in mig och vänja mig med att vara singel och ensamstående. Och det känns bra att det bli så här faktiskt.

Tyvärr har jag inte hört nått alls om lägenheten, hon som hade den till uyhyrning (eller det var egentligen hennes föräldrar) skulle höra av sig till mig när hon visste om de andra personerna som också var intresserad av lägenheten, vill ha den eller inte. Hoppas att hon hör av sig snart!