Svärmor gick hastigt bort i torsdags endast 54 år.
Det har varit några omtumlande dagar sen dess, men för varje dag som går blir sorgen lite, lite lättare att bära.
Här kommer en dikt som jag tycker är så fin!
ETT ANNAT RUM
Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum
– Jag- är jag, och du – är du
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande
Nämn mig vid mitt vanliga namn, tala till mig på
samma sätt som du alltid brukade,
ändra inte ditt tonfall
Håll sorgen borta från din röst,
skratta tillsammans med mig som vi alltid brukade,
skratta åt vardagens små ting
Var med mig, lev med mig, tänk på mig, be för mig
Låt mitt namn fortsätta att vara en del av din vardag
Livet betyder detsamma, ingenting har skett som förändrar det
Livet går vidare, därför att det måste gå vidare
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap, så varför
skulle du sluta tänka på mig för att du inte längre kan se mig
Jag väntar på dig alldeles i närheten
// Okänd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar